Verksamhet
Wärtsilä Oyj Abp är ett finländskt börsnoterat bolag, vars hemort är Helsingfors.
Wärtsilä levererar lösningar som stöder kundernas verksamhet under produktens hela livscykel. Wärtsilä skapar bättre teknologier som gynnar såväl kunder som miljö. Detta görs med fokus på marin- och kraftverkslösningar samt därtill hörande produkter och tjänster. Genom att erbjuda innovativa produkter och tjänster vill Wärtsilä vara sina kunders mest uppskattade samarbetspartner. Detta uppnås med över 16 000 proffs i mer än 150 Wärtsiläenheter i 70 länder runt om i världen.
Basen för uppgörande av årsredovisningen
Koncernredovisningen har uppgjorts i enlighet med de av EU antagna internationella rapporteringsstandarderna, (International Financial Reporting Standards, IFRS), varvid de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2007 har tillämpats. Med internationella rapporteringsstandarder avses i Finlands bokföringslag och i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar att tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet följer även den finska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen.
Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella fordringar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, derivatinstrument, säkringsobjekt och aktierelaterade transaktioner, vilka värderas till verkligt värde. Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro.
Koncernen har tillämpat följande förändringar och nya standarder från och med 1.1.2007:
• IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar - Tillämpningen har påverkat noterna till bokslutet.
• IAS 1 – ändringar till standarden IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter – har påverkat utformningen av noterna till bokslutet gällande kapitalhantering.
• IFRIC 8 Tillämpningsområde för IFRS 2 – Har inte påverkat bokslutet.
• IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivatinstrument – Har inte påverkat bokslutet.
• IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivning – Har inte medfört ändringar i principerna att uppgöra bokslutet. Tillämpningen av dessa ändringar har inte haft någon materiell inverkan på koncernbokslutet.
Användning av bedömningar
Vid upprättandet av bokslutet måste företagsledningen enligt IFRS göra bedömningar och antaganden som påverkar värderingen av de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen samt övrig information. Även om dessa uppskattningar är baserade på ledningens kunskap om den ekonomiska situationen vid bokslutstidpunkten, kan det slutliga utfallet avvika från de beräknade värdena. Nedan beskrivs de väsentligaste poster som omfattas av ledningens uppskattningar och bedömningar och som därmed kan utgöra en viss osäkerhet.
Försäljningsintäkter redovisas huvudsakligen när leverans har skett, deras värden har fastställts och det är sannolikt att redovisade fordringar kan inkasseras. Den redovisade försäljningen påverkas av dessa bedömningar. Större entreprenadavtal och långfristiga drifts- och underhållsavtal redovisas enligt färdigställandegrad när resultatet för projektet kan mätas tillförlitligt. Både färdigställandegraden och bidraget/resultatet baseras på ledningens uppskattningar och uppdateras regelbundet. Den redovisade försäljningen och resultatet korrigeras under projektets gång med det uppdaterade slutresultatet för totalprojektet. Revideringar i uppskattningar gäller främst ändringar i tidplan, leveransomfattning, teknologi, kostnader och eventuella övriga faktorer.
Garantireserveringar bokförs samtidigt som försäljningsintäkterna redovisas. Reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av det belopp som bedöms nödvändigt för att täcka kommande och existerande reklamationer. Nya och komplexa teknologier kan ingå i produkterna vilka bl.a. påverkar dessa uppskattningar och kan leda till att reserveringar inte alltid är tillräckliga.
Koncernen är svarande i ett antal rättsprocesser som uppkommit i den ordinarie verksamheten. Avsättningar görs om det anses sannolikt att utfallet blir ofördelaktigt och förlusten kan fastställas med rimlig säkerhet. Det slutliga utfallet kan variera från dessa uppskattningar.
Återvinningsvärdet för materiella och immateriella tillgångar och goodwill fastställs för kassagenererande enheter årligen, eller när det finns indikation att tillgången minskat i värde, genom att fastställa nyttjandevärdet. Vid fastställande av nyttjandevärdet används uppskattningar gällande framtida marknadsutveckling, såsom tillväxt och lönsamhet och andra väsentliga förändringar.
De viktigaste variablerna för uppskattning är tillväxt, rörelsemarginal, antal nyttjandeår att beakta, kommande investeringsbehov och diskonteringsränta. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka framtida värderingar.
Värderingen av pensionsansvaret i de förmånsbestämda pensionssystemen baseras på aktuariella antaganden gällande bl.a. framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på fonderade medel. Förändringar i antaganden kan väsentligt påverka värderingen av pensionsansvaret och pensionskostnaderna.
Konsolideringsprinciper
I koncernbokslutet har moderbolaget Wärtsilä Oyj Abp och alla dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av aktiernas röstetal eller annars utövar kontroll av bolaget samt intresseföretag (innehav av 20–50 % av rösterna i bolaget och ett betydande inflytande i bolaget, men inte kontroll av bolagets finansiella och operativa strategier) konsoliderats. Koncernens andelar i intresseföretagen redovisas i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av intressebolagets förlust överstiger anskaffningskostnaden skrivs det redovisade värdet ned till noll. Överskjutande förluster redovisas endast om koncernen förbundit sig att svara för intressebolagets förpliktelser.
Förvärvade eller grundade dotterbolag samt intresseföretag ingår i koncernbokslutet från den dag bolaget förvärvades eller grundades tills innehavet juridiskt upphör.
Koncernbokslutet är uppgjort enligt förvärvsmetoden, enligt vilken det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Vid förvärv av minoritetsandelar, när koncernen redan innan förvärvet har haft kontroll över bolaget, värderas tillgångar och skulder till bokförda värden vid förvärvstidpunkten och skillnaden mellan anskaffningsvärdet och nettotillgångarnas bokföringsvärde redovisas som goodwill. Goodwillvärden är föremål för åtminstone en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet.
Koncerninterna transaktioner, vinstutdelning, fordringar och skulder samt icke-realiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Minoritetsandelarna har i resultaträkningen avskilts från räkenskapsperiodens resultat. I koncernens balansräkning redovisas minoritetsandelarna som en egen post bland eget kapital.
Värdering till verkligt värde vid rörelseförvärv
Vid väsentliga rörelseförvärv har koncernen använt utomstående rådgivare vid värdering av verkligt värde för både materiella och immateriella tillgångar. För materiella tillgångar har jämförts motsvarande tillgångars marknadsvärde och uppskattats de anskaffade tillgångarnas ålder, slitage och övriga faktorer som kan ha påverkat värdeminskningen. Värderingen av immateriella tillgångar baseras på uppskattade kassaflöden som kan hänföras till tillgången.
Joint ventures
Joint ventures är företag där koncernen utövar infl ytande tillsammans med en annan delägare. Koncernens andel av joint ventures sammanställs genom användning av den s.k. klyvningsmetoden. I koncernbokslutet ingår koncernens andel av joint ventureföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Utländska dotterbolag
I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflödesanalyser till euro enligt kvartalsvisa medelkurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt valutakurserna på bokslutsdagen. De omräkningsdifferenser som uppkommer upptas i koncernens eget kapital.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens fordringar och skulder vid bokslutstidpunkten har värderats till bokslutsdagens kurser. Valutakursdifferenser som hänförs till operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Valutakursdifferenser som hänför sig till finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster i resultaträkningen.
Omsättning och intäktsföring
Omsättningen beräknas på basis av försäljningsintäkterna med avdrag för bland annat indirekta skatter och rabatter. Försäljningen redovisas när avgörande risker och fördelar, som sammanhänger med äganderätten, har överlåtits till köparen. Vanligen innebär detta att intäktsföring sker vid leverans av produkt eller tjänst till kunden enligt leveransvillkoren. Större entreprenadavtal och långfristiga drifts- och underhållsavtal intäktsredovisas enligt projektets färdigställandegrad. Redovisning enligt färdigställandegrad sker när ett projekt tillförlitligt kan identifieras och resultatet mätas. Färdigställandegraden för entreprenadavtal baseras på utgifter för utfört arbete i förhållande till beräknade totala utgifter medan den för drifts- och underhållsavtal beräknas i proportion till utförda tjänster. Då slutresultatet av långfristiga avtal inte tillförlitligt kan fastställas, redovisas utgifter som uppstått under perioden som kostnader och intäkter för projektet upptas endast till den del inkomster för att täcka kostnaderna kan erhållas. Eventuella beräknade förluster redovisas omgående som kostnad.
Forsknings- och utvecklingskostnader
Forsknings- och utvecklingskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit, med undantag för de utvecklingskostnader, som kapitaliseras. Ett utvecklingsprojekt kapitaliseras om det tillförlitligt antas generera framtida ekonomiska fördelar för koncernen och fastställda kriterier enligt IAS 38 Immateriella tillgångar, inklusive kommersiell och teknisk realiserbarhet, konstaterats. Dessa projekt gäller utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller produktionsprocesser. Aktiverade utvecklingskostnader samt utgifter för investeringar i byggnader, maskiner och anläggningar avskrivs systematiskt under den ekonomiska livslängden. Erhållna subventioner redovisas bland övriga intäkter.
Pensionsarrangemang
I koncernbolagen runt om i världen finns olika pensionssystem, som baserar sig på lokala förhållanden och på lagstiftning. Dessa pensionssystem klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Ersättningar till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de hänför sig. För den förmånsbestämda planen beräknas och redovisas pensionsförpliktelsen enligt den s.k. PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Pensionsförpliktelsen beräknas som nuvärde av de uppskattade framtida utbetalningarna med beaktande av de tillgångar som tillhör pensionsplanen värderade till verkligt värde på bokslutsdagen. Försäkringstekniska vinster och förluster fördelas under de anställdas återstående yrkesaktiva tid till den del de överstiger det högre värdet av 10% av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Beräkningen av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av kvalificerade aktuarier.
Aktiebaserade ersättningar
Enligt IFRS 2 skall verkligt värde av optioner redovisas som kostnad och ökning i eget kapital. Detta gäller inte de optionsprogram som finns i koncernen eftersom de var tilldelade innan IFRS 2 trädde i kraft. Bonusprogram bundna till kursutvecklingen av företagets aktie värderas till aktiens värde på bokslutsdagen och resultatförs med beaktande av löptiden.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar
Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar samt eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras separat eller individuellt av koncernen vid ett förvärv. Enligt IFRS avskrivs inte goodwillvärden. De är föremål för en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet eller oftare, ifall det finns indikation om värdeminskning. Övriga immateriella tillgångar är patent, licensrättigheter, aktiverade utvecklingskostnader, programvara, kundrelationer och övriga immateriella rättigheter som kan överlåtas till tredje part. De värderas till anskaffningsvärde. De immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten för ett bolag, värderas till verkligt värde. Immateriella tillgångar avskrivs lineärt under den uppskattade ekonomiska livslängden. Tidsbestämda rättigheter avskrivs under avtalsperioden. Riktlinjer för de planenliga avskrivningarna är:
Utvecklingskostnader 5 –10 år
Programvara 3 –7 år
Övriga immateriella tillgångar 5 –20 år
Anläggningstillgångar och avskrivningar
Koncernbolagens anskaffade anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till direkt anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Erhållna subventioner redovisas som minskning av anskaffningsvärdet. Förvärvade dotterbolags anläggningstillgångar värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. De planenliga avskrivningarna bygger på följande ekonomiska livslängd:
Byggnader 10–40 år
Maskiner och inventarier 5–20 år
Övriga materiella tillgångar 3–10 år
Förvaltningsfastigheter
Som förvaltningsfastigheter klassificeras fastigheter som inte används i koncernens operativa verksamhet men som förväntas ge antingen hyresintäkter eller värdestegring.Förvaltningsfastigheterna anses vara långfristiga placeringar och värderas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Leasing
Hyres- och leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing redovisas som anläggningstillgångar till verkligt värde eller till diskonterat nuvärde av minimileaseavgiften om detta är lägre. Leasingförpliktelsen redovisas som räntebärande skulder och räntedelen upptas som räntekostnad i resultaträkningen under leasingperioden. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing, avskrivs under den ekonomiska livslängden enligt de principer som gäller för motsvarande anläggningstillgångar. Hyres- och leasingavtal där risker och fördelar i allt väsentligt inte överförts till koncernen klassificeras som operationell leasing. Avgifterna för operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnad.
Värdering av lager
Lagret har värderats till det lägre av anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. I värdet ingår förutom direkta tillverkningskostnader även en andel av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning. Vid värderingen används i huvudsak vägt medelpris.
Finansiella instrument
Finansiella tillgångar klassificeras i följande grupper: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som avses hållas till förfall, låne- och försäljningsfordringar och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen sker utgående från tillgångens natur vid anskaffningstidpunkten. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Andra likvida medel utgörs av kortfristiga, likvida placeringar, som lätt kan omvandlas till likvida medel och som är utsatta för endast obetydliga värdefluktuationer. Försäljningsfordringar redovisas till det ursprungliga värdet med avdrag för nedsättning på grund av att fordran inte kan drivas in. Fordringar värderas individuellt och upptas till det värde de förväntas inflyta. Kreditförluster redovisas som kostnad i resultaträkningen. Investeringar som avses hållas till förfall är finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som koncernen har för avsikt och har förmåga att hålla till förfall. Dessa värderas till anskaffningsvärde. Lånefordringar och finansiella skulder värderas vid anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Transaktionskostnaden inkluderas i det ursprungliga beloppet. Vid avtalets ingång redovisas derivatinstrument till anskaffningsvärde i balansräkningen och därefter värderas de till verkligt värde på balansdagen.
På vissa valutaterminer tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39. Förändringen i verkligt värde för derivatavtal tecknade för att säkra kommande kassaflöden redovisas i eget kapital under förutsättning att de är kvalificerade för säkringsredovisning. Den förändring i verkligt värde som uppstår på grund av ränteskillnaden redovisas i resultaräkningen. Upplupna säkringsvinster eller –förluster i eget kapital resultatförs som korrigeringspost till försäljning eller rörelsekostnad under den period transaktionen från de förpliktelser eller estimat som risksäkringen avser resultatförs.
När säkringstransaktionen ingås dokumenterar koncernen förhållandet mellanrisksäkringsinstrumentet och det risksäkrade intresset liksom målsättningen med riskhanteringen och den strategi som tillämpas. Genom denna process sammankopplas säkringsinstrumentet till respektive tillgångar och skulder, estimerade affärstransaktioner eller bindande avtal. Koncernen dokumenterar även kontinuerligt bedömningen av derivatinstrumentets effektivitet gällande förhållandet mellan förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde och förändringen i värdet av de risksäkrade kassaflödena eller transaktionerna.
När det gäller nettoinvesteringar i utländska dotterbolag som befinner sig utanför euroområdet har dessa till största delen säkrats mot kursförändringar genom valutaderivatinstrument eller genom lån i utländsk valuta enligt den s.k. equity hedgingmetoden för att minska valutakursernas inverkan på koncernens eget kapital. Då ett utländskt dotterbolag avyttras ingår omräkningsdifferenser bokförda i eget kapital i den redovisade försäljningsvinsten eller förlusten i resultaträkningen.
För övriga derivatinstrument och derivatinstrument, som inte är kvalificerade för säkringsredovisning enligt villkoren i IAS 39, redovisas förändringen i verkligt värde i resultaträkningen.
Verkliga värdet på ränteswapar beräknas genom diskontering av kommande kassaflöden. Valutaterminer värderas till gällande terminskurser på balansdagen. Valutaoptioner värderas till marknadsvärdet på bokslutsdagen. Investeringar i andra bolag klassificeras som tillgångar som kan
säljas och redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdet på noterade aktier är marknadsvärdet. Övriga aktier värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för nedskrivningar om verkligt värde inte tillförlitligt kan fastställas. Förändring i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital tills aktien säljs eller överlåts varvid det återförs från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Är verkliga värdet permanent lägre än anskaffningsvärdet sker nedskrivning i resultaträkningen. Försäljningsvinster och -förluster samt nedskrivningar av aktier som hänförs till den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan försäljningsvinster och -förluster från övriga aktier ingår bland finansiella intäkter och kostnader.
Nedvärderingar
Tillgångarnas balansvärden värderas varje bokslutsdag för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov. För värderingen indelas koncernens tillgångar i den minsta kassagenererande enhet vars kassaflöde i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar i koncernen. Nedskrivning sker till det belopp som nyttjandevärdet för en tillgång eller en kassagenererande enhet är lägre än det redovisade värdet. Nyttjandevärdet är antingen nettoförsäljningsvärdet eller återvinningsvärdet ifall det är högre. Nyttjandevärdet beräknas utgående från diskonterade framtida kassaflöden. Tidigare redovisade nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar återförs när det skett enförändring i de antaganden som låg till grund för nedskrivningen.
Avsättningar
En avsättning redovisas om det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningar redovisas i balansräkningen, om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Sådana poster är t.ex. garantireserveringar, reserveringar för miljörisker, rättstvister, förutsedda förluster för pågående projekt och kostnader för omstruktureringar. Som avsättning upptas beräknade framtida garantikostnader som hänför sig till levererade produkter. Garantireserveringens storlek baseras på erfarenheter från tidigare utfall av garantikostnader.
Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när berörd personal informerats om villkoren eller omstruktureringsplanen fastställts. Av planen skall framgå vilken verksamhet och personal som berörs och tidpunkt samt utgifter för genomförandet.
Inkomstskatt
I resultaträkningen har som inkomstskatt bokförts skatter på koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden enligt lokala skattebestämmelser, rättelser av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt uppskjutna skatter. Den uppskjutna skatteskulden eller -fordran beräknas på tillfälliga differenser mellan beskattning och bokslut, enligt skattesatsen för följande år, sådan den fastställts på bokslutsdagen. I balansräkningen upptas den uppskjutna skatteskulden i sin helhet och en uppskjuten skattefordran till sitt beräknade sannolika belopp.
Dividend
Styrelsens förslag till dividend avdras inte från det utdelningsbara egna kapitalet innan det fastställts av bolagsstämman.
Tillämpning av nya och förnyade IFRSnormer
Nedan beskrivna standarder, tolkningar och ändringar till dem har publicerats men de har ännu inte trätt i kraft. Koncernen kommer att tillämpa dessa när de träder i kraft. Under år 2008 tillämpar koncernen följande förnyade standarder och tolkningar som IASB publicerat:
• IFRIC 11 IFRS 2 – Group and Treasury Share Transactions (i kraft 1.3.2007 eller för räkenskapsår som börjar senare). Den nya tolkningen klargör tillämpningsområden för aktierelaterade transaktioner erlagda med egetkapitalinstrument. Den nya tolkningen påverkar inte koncernens kommande bokslut.
• IFRIC 12 Service Concession Arrangements (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2008). Koncernen har inga avtal med den offentliga sektorn som avses med tolkningen och tolkningen kommer knappast att ha någon inverkan på koncernens kommande bokslut. Tolkningen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.
• IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes (i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1.7.2008). Koncernen har inga stamkundsprogram, som avses i tolkningen och tolkningen kommer inte att påverka koncernens kommande bokslut. Tolkningen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.
• IFRIC 14 IAS 19 – The Limit on a Defi ned Benefit Asset, minimum Funding Requirements and their Interaction (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2008). Tolkningen tillämpas på förmånsbestämda planer för ersättningar efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmånsbestämda förmåner då planen innehåller minimifonderingskrav. Utvärdering av tolkningen pågår. Den preliminära uppskattningen är att den nya tolkningen inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på koncernens kommande bokslut.
Från och med år 2009 tillämpar koncernen följande förnyade standarder och tolkningar som IASB publicerat:
• IFRS 8 Operating Segments (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 Segmentrapporteringen. Enligt den nya standarden skall segmentrapporteringen baseras på ledningens interna rapportering och de redovisningsprinciper som använts. Koncernen utvärderar eventuella ändringar till segmentrapportering i noterna till koncernens kommande bokslut.
• IAS 23 Borrowing Costs – ändring till standarden (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2009). Den ändrade standarden förutsätter att direkta kapitalkostnaden för främmande kapital för anskaffning, byggnadsarbete eller tillverkning inkluderas i anskaffningsutgiften för anläggningar som uppfyller vissa villkor som t.ex. produktionsanläggningar. Koncernen har hittills redovisat kapitalkostnaden som kostnad under den period den uppstår. Koncernen uppskattar att förändringen inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på kommande bokslut. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.
• IAS 1 Utformning av finansiella rapporter – ändring till standarden (i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2009). Den förnyade standarden ändrar utformningen av rapporterna. Koncernen uppskattar att ändringen främst påverkar utformningen av resultaträkningen och sammanställningen över förändring i eget kapital. Ändringen har ännu inte godkänts för tillämpning i EU.
